Badchock

Igår var det dags för bad. Eller helvetet som grisarna nog kallar det. Ingen av dem verkar njuta särskilt mycket av det, och de som sitter någorlunda still i badbaljan är nog mest paralyserade av förfäran. Men det gick bra till slut. Den som protesterade mest var Salt och det hade jag kunnat gissa på förhand. Ändå blev jag överraskad när hon lyckade ta ett jämfotahopp upp ur baljan och rätt på mig. Jag blev helt plaskblöt men det får man ju ta.

Tyvärr har jag inga bilder av själva badet, eftersom jag inte fixar att manövrera ett slingrigt blött marsvin och en kamera på samma gång, men ni får njuta av några efter-badet-mysbilder istället.

Astrid. Nybadad och chockad.

Eskil. Nybadad och chockad.

BabyZoo. Nybadad och chockad.

Murvel. Nybadad och chockad.

Myssli. Nybadad och chockad.

Salt. Nybadad och förbannad.

Sen blev det fjäsk med både godiselefanter och vetegräs. Då blev de glada igen.

Astrid

Så liten. Så söt. Så kaxig.

En kvist av sälg, det gillar jag.

Astrid är så självklar, och hon har klivit in i flocken utan tvekan. Hon tar för sig och även om hon blir åthutad ibland av de äldre så verkar det inte bekomma henne något särskilt. 

Här har Matte inspekterat mig och vägt mig. Jag har tydligen gått upp lite i vikt. Men så är jag ju en växande flicka också. Vad är Mattes ursäkt?!

De andra tjejerna är helt OK faktiskt. Och jag känner mig som en i gänget.

Hon tycker det är jobbigt att bli upplockad; har ett starkt flyktbeteende, men väl i famnen så är allt bra och man kan gosa ordentligt med henne.

Nej men vad skådar jag här?! Gurka, plötsligt!

Favoritsysselsättningen är utan tvekan att äta. Ingenting går upp mot det! Jag varnar henne för att hon snart är lika rundmagad som Murvel och BabyZoo, men det lyssnar hon inte på. "Vad är det för fel med det då?" verkar hon tycka. "De är ju jättefina!".
Jo, det är klart.

Jag vilar mig lite bara.

Lilla Astrid. Det ska bli så kul att se henne njuta i gröngräset till sommaren.

Eskil

There´s a new king in the palace...
Eskil.

Så vacker och gosig.

 Eskil finner sig väl tillrätta i palatset med sina fem brudar.

Men det är ganska mysigt att komma upp till matte en stund också. Hon gillar mig också.

Han har en mjuk ledarstil och det passar mina tjejer. Han bråkar inte om småsaker. Det är som den gamla historien: "I vårt hushåll bestämmer maken de stora sakerna och jag de små. Under våra år tillsammans har det bara varit små saker". 

Om Eskil hade varit en häst hade han kallats fux. Nu heter det tydligen golden. Det låter fint och passar en kung.

Han är lugn och fin i famnen, men nyfiken och sprallig annars. 

På upptäcktsfärd.

 Det ska bli så kul att få se honom utvecklas och växa som flockledare. För han är ju bara ett år, så han kommer få många år som kung.

Glad! Popcornskuttar. Matte hinner precis knäppa ett kort.

Det som göms i hö

Sedan ett par dagar sitter alla marsvin tillsammans och det har gått jättebra. Jag tog bort skyddet över rampen till övervåningen där Myssli och Eskil satt. Myssli stack direkt ner till de andra och lämnade stackars Eskil förvirrad kvar. Han satt och tittade nerför rampen men vågade inte ta steget ner. Då kom Salt upp för att kolla läget och då fick han annat att tänka på. Så när hon sprang ner igen så hade han nosen i rumpan på henne och följde med av bara farten. Sen dess har det inte varit några problem med ramperna.

Astrid mitt i maten

 Astrid har inte heller haft problem med ramperna utan skuttar glatt både uppför och nedför som om hon aldrig gjort annat. Hon är väldigt kaxig och högljudd för att vara så liten och söt. Eskil är lite mer blyg.

Eskil och en antydan till Babyzoo närmast kameran.

Det var lite småtjafsigt precis i början, och det var Myssli som stod för det mesta tjafset. Hon är konservativ och odemokratisk och behöver lite tid för att vänja sig vid nya förhållanden, men numera är det lugnt och harmoniskt i flocken. 

Murvel. Eskil avvaktar i bakgrunden. "Undrar om jag får lukta lite på henne?"

Det enda som upprör dem är att Matte, som först var generös med det nya marzar-godiset, nu verkar ha återtagit sitt rigida förhållningssätt och ransonerat godbitarna. Det har de svårt att acceptera. "Vad har vi gjort för att förtjäna detta?" tycker jag mig utläsa ur de ilskna pipen. Lite extra hö och några kvistar sälg får dem på bättre humör. En stund i alla fall.

En givande påskdag

En diskret källardörr rymmer ett litet paradis!

Igår var det dags för marsvinsbasar eller marzar som det också kallas på Eragons i Göteborg. Husse och jag åkte dit på en dagsutflykt. Det är verkligen marsvinsnördarnas paradis!

Här kan man köpa hö, spån, marsvinsgodis, mysgrejer, smycken, mobilskal, reseburar och massa andra andra saker till sig själv och sina marsvin. 

Godis för Mattar och Hussar. Finaste marzarinerna med chokladmarsvin.

Det är svårt att inte förköpa sig.

Godis för grisar.

Det blev ett par kassar med grejer... bland annat en klicker. Så nu ska det bli träning på hög nivå. 

Mycket saker blir det...

 Men det bästa till sist: En liten kille, Eskil, följde med hem och han tog med sig sin lilla tjej Astrid. Deras tidigare ägare ska flytta utomlands och hade med sorg i hjärtat insett att marsvinen inte kunde följa med, och därför omplacerat dem hos Eragons. Det märks att de båda haft ett bra och tryggt hem, för de har lätt anpassat sig till det nya livet.

Eskil. Med sötaste Dumbo-öronen.

 Eskil som är ett år, huserar nu på palatsets övervåning med Myssli, som accepterat honom utan större problem. Han svänger sin lilla rumpa för henne och kurrar inbjudande. Och hon småmuttrar lite åt honom, men mer är det inte. Det verkar som om hon gillar den unga grabben!

"Verkar vara ett helt OK ställe detta. Tjejer och mat".

Lilla Astrid som bara är 7 månader sitter med de övriga tjejerna. Som minst och yngst får hon finna sig i att bli åthutad, men de verkar inte ha några problem med att acceptera hennes närvaro.

Spräcklig och fin. Mjuk som en bomullstuss.

Båda tar för sig av mat och utrymme, kommer fram och hämtar godis och mat ur handen på mig redan. Jag har fjäskat lite för dem alla idag, med mycket hö och små godisbitar ibland.

"Spännande med ny miljö, men man blir lite trött också".

I morgon öppnar jag mellan våningarna och släpper ihop hela flocken. Det kommer säkert gå jättebra.